Revision & annan granskning

Om revision

Revision är en oberoende granskning och utmynnar i ett uttalande om information eller vissa förhållanden. Syftet med revisionen är att öka graden av tilltro för informationen hos externa intressenter såsom till exempel investerare, borgenärer, kunder, leverantörer, myndigheter och andra.

Revisorns granskningsuppgift består av räkenskapsrevision och förvaltningsrevision och ska vara så ingående som god revisionssed kräver.  Genom granskningen ska revisorn uppnå en så rimlig säkerhet för att han eller hon kan uttala sig om att de finansiella rapporterna i sin helhet, dvs. årsredovisningen, inte innehåller väsentliga felaktigheter. Vid en revision granskas alltså inte varje enskild transaktion, utan ett urval görs och arbetet inriktas på områden där det föreligger stor risk för felaktigheter och där eventuella fel skulle vara väsentliga för de finansiella rapporterna. Revisorn lämnar en revisionsberättelse.

Bestämmelser om revision finns huvudsakligen i revisionslagen (1999:1079), aktiebolagslagen, (2005:551), lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar och stiftelselagen (1994:1220).

Andra granskningsuppdrag

Inte all granskning som en revisor utför är revision. Vid vissa granskningar rapporteras t.ex. bara faktiska iakttagelser jämfört med vid en revision där revisorn i en revisionsberättelse intygar att den finansiella rapporteringen i allt väsentligt stämmer.

Kvalificerade revisorer kan också utföra andra lagstadgade granskningsuppdrag såsom att utfärda intyg och yttranden.  Exempel på sådana uppdrag är revisorsintyg när apportegendom tillförs bolaget och revisorsyttrande vid kontrollbalansräkning eller vid utdelning på extra bolagsstämma.

Revisorer kan även utföra andra avgränsade granskningsåtgärder för en uppdragsgivare enligt särskild överenskommelse. Det kan exempelvis ske när en bank eller en bidragsgivare efterfrågar en oberoende granskning eller vid värdering av specifika balansposter. Sådana uppdrag innebär att revisorn vidtar de granskningsåtgärder som revisorn, företaget och eventuell tredje man har kommit överens om och sedan rapporterar de faktiska iakttagelserna. Sådan granskning är inte ett ”bestyrkandeuppdrag”, vilket innebär att granskningen normalt inte mynnar ut i ett intyg som är avsett för någon annan än den beställande parten/parterna.